Tidningar på öppet köp

Lite missvisande rubrik kanske, men i Japan så står folk och läser klart tidningarna inne i affärerna innan de bestämmer sig för att köpa något. Expediterna i affärerna är för artiga för att säga till, så det anses vara en service och det finns ett blädderexemplar till varje tidning.


De flesta bokaffärer är flera våningar stora, med allt ifrån hur man gör prydnadsbakelser i lera till bilderböcker om just din favoritkändis. Här är en hylla med serieböcker för tjejer. Allt i rosa...

Flytande fiber

Fråga mig inte hur det går till, men eftersom det varken finns grovt bröd, knäckebröd eller direkt mycket cornflakes och müsli i Japan så säljer de istället fiber som dricka. Det finns massa olika smaker och sorter och välja på, men hur funkar det egentligen? Ska inte fiber vara svårsmälta saker som får magen att jobba?

Arashiyama take no mori

Nära där vi blev fotade i Arashiyama så finns det en bambuskog. Den var riktigt mysigt, men som vanligt i Japan så såg man även konstiga saker: Mitt ute i skogen bland några hus fanns det en kyld läskedrycksautomat, det låg ett tempel med mossbeklädd trädgård i skogen, och en gammal stumfilmstjärnas hus med tillhörande jättelika marker var öppen för allmänheten.

Påklädnad

Att ta på sig traditionella japanska finkläder är inget man gör själv. Det är lager på lager av olika underplagg, som snörs ihop framifrån, bakifrån och på tvären. Mimmis kimono vägde nog över fem kilo när hon var färdigsurrad i den.


Mina kläder var betydligt färre och luftigare, men de kändes ändå som skräddarsydda när påkläderskan var färdig med alla justeringar.

Ninja palatset

På vår tredje kulturdag i Kyoto så besökte vi det kejserliga palatset vid Ninna-ji (nej, det fanns tyvärr inga ninjor). Man var tvungen att ta av sig skorna när man klev in, men det gjorde inget för hela stället var ihopkopplat med upphöjda träbryggor.



Det var superskön stämmning i palatset och en speciell känsla att stå mitt ute i naturen, nära vattenfall och krattad zenträdgård, fast barfota på ett trägolv. Som vanligt så var det ingen västerländsk symmetri här, utan allt var placerat mer organiskt och labyrint likt.

Alldeles för lugnt

Ryoanji är verkligen en äkta zenträdgård. Man blir till och med så zen och lullig att man glömmer att ta bra bilder. Alla mina bilder härifrån var helt snea så jag var tvungen att vrida dem rätt i Photoshop. Av någon anledning så gillade jag att fota hörn och väggar istället för själva trädgården dessutom.

Busskul

Vi hittade en skylt med bussinformation som jag tyckte var intressant. Det var inte någon bildskärm utan den var helt mekanisk, med små symboler för bussar som gled från station till station runt om på pelaren. Det känns ibland som om japanerna vill krångla till det. Borde det inte vara enklare, att till exempel bara skriva "stop" på stoppknappen i bussarna?

Guld i mun

Kinkakuji, den gyllene paviljongen, är väl så nära en turistfälla man kan komma i japan, för trots att det är skyltat och finns med på kartorna så finns det inte så mycket att se här. Men den största turistfällan i Japan är landet i sig, för om du inte har någon som bor eller bott i Japan med dig, så sitter du fast utan en aning om hur du ska komma någonvart.



Här kunde man också sitta i ett öppet tehus eller i deras trädgård där man fick te och en kaka. Teet var traditionellt vispat grönt te, kallat Macha som nästan smakar spenat, och kakan var med äkta bladguld på.

Japan är supermysko

Loft är ett jätteroligt varuhus, för de har mer saker som man inte trodde fanns än vad de har "normala" varor. De har till exempel en permanent avdelning för matlagningskurser för kvinnor, och den var fullsatt när vi var där.



Och för män, mitt bland rakningsprylarna utan några konstigheter, så fanns det en massa lösskägg att välja på. Loft är överfyllt med saker som aldrig skulle finnas i en västerländsk butik, men här är det inget konstigt med det alls.

Japan är supermysigt

Det här är inte en kuliss på en filminspelning, utan en helt vanlig bakgata i Kyoto som vi bara stötte på av en slump. Bilden till höger är inte heller en trädgård, utan en helt vanlig restaurang. Japan är supermysigt.



Var tror ni templet i bilden ovan till vänster ligger? Svaret är mitt i en shoppinggata i centrala Kyoto. Det går inte att säga det tillräckligt många gånger. Japan är supermysigt!

Kulturdagar

I bergen ovanför Kyoto ligger Kiyomizudera, ett tempel känt för sitt fina vatten som de gör traditionella tekoppar i kermaik av (det fanns massor av butiker längs gatan upp till templet med hundratals handgjorda koppar i, alla unika och olika).



I templet finns tre vattenfall som ger kunskap, kärlek eller hälsa beroende på vilken man dricker från. De klär också upp stenar, så de ser ut som figurer ur Bland tomtar och troll.

Vansinniga prylar

Så var det dags igen. Kostymer för hundar, prydnadsmat gjort av tyg, handdukar i form av bakelser och glass och kuddar i form av frysta får. Mimmi köpte en. De innehåller en gelekudde som man stoppar i kylen över dagen, så håller sig kudden sval hela natten. Jag köpte en ryggkliare.

11 våningar järnvägsstation

Det här är JR stationen i Kyoto som har inte mindre än tre enorma gallerior i sig (Isetan, The Cube och Avanti). Vi hann med ett utav dem. Och vi hoppade över några våningar. Det är så vansinnigt stort att jag aldrig sett något liknande.

Torii! Torii! Torii!

Mitt första tempelbesök och första gången jag fick se en äkta Torii. Fast det här var Fushimi Inari så jag fick inte se bara en, utan hundratals! Men innan man fick gå in på tempelområden så var man tvungen att genomgå en liten ritual med att tvätta händerna:



Tempelområdet låg på en bergssluttning, så det blev svalare ju högre upp man gick. Fast då kom myggen också. Det här var hundarnas tempel så förutom de röda gångarna så stötte man på stora elaka hundstatyer lite överallt.

Oändliga shoppinggator

De centrala delarna i Japans städer verkar bestå av oändliga shoppinggator. Jag har inte sett ett enda torg.




Oändligt är förresten inte en överdrift, för det känns som om de sträcker sig till ända till horisonten och man kan gå från shoppinggata till shoppingata utan att det någonsin behöver ta slut.

Ett tåg kommer lastat

Idag åt vi sushi från rullband. Man fick äta hur mycket man ville, betala per tallrik och vårt te fick vi ur en kran i bordet. Men det ballaste var nog när man la en specialbeställning till sitt bord, via en tryckkänslig datorskärm. Ett helautomatiserat snabbtåg kom med maten. Apballt!